Bergvärme och jordvärme fungerar på i princip samma sätt, genom att en vätska cirkulerar i en slang och värms upp av omgivningen. Skillnaden är att med bergvärme placeras slangen i ett djupt hål ner i berggrunden, medan jordvärmeslangen placeras på ungefär 1 ½ meters djup. De båda systemen använder sig också av exakt samma pumpar. Dessa kallas dock ofta för bergvärmepumpar, men det betyder alltså inte att de inte också fungerar för jordvärme. Jordvärme är också vanligtvis lite billigare att skaffa sig än bergvärme. Då de båda systemen sänker uppvärmningskostnaderna lika mycket, och är lika bra ur energibesparningssynpunkt så kan man alltså fråga sig: varför skaffar då långt fler bergvärme än jordvärme? Detta är då för att bergvärme för de flesta har vissa fördelar över jordvärme. Men för andra är det tvärtom. Om du funderar på att skaffa dig bergvärme så är det inte omöjligt att det faktiskt jordvärme som är det bättre alternativet för just dig.

Fördelar och nackdelar med bergvärme
En fördel med bergvärme är att den tar upp väldigt lite plats, eftersom slangen placeras rakt nedåt i ett hål. Med jordvärme kommer du att behöva gräva upp ett antal hundra kvadratmeter för att lägga ut slangen – något som ju definitivt inte är roligt och kommer att påverka växtligheten. Dessutom är det ju inte säkert att man ens har tillräckligt mycket mark för att kunna använda sig av ett jordvärmesystem. Sedan är det det där med priset; bergvärme kommer för det mesta att kosta något eller några tiotusen kronor mer än jordvärme.

Fördelar och nackdelar med jordvärme
Jordvärme är billigare att skaffa sig än bergvärme, vilket är en stor fördel för många. Dessutom är det så att inte alla platser lämpar sig för bergvärme, i och med att berggrunden befinner sig för långt ner under markytan. I till exempel Skåne så är jordvärme vanligare än bergvärme, då förutsättningarna där i allmänhet inte är så bra för bergvärme. Jordvärme måste också installeras på ett korrekt sätt. Om slangen läggs ut för tätt riskeras permafrost, vilket då kan förstöra systemet helt. Det finns också en viss risk att temperaturen i jorden där slangen är nedgrävd sjunker en aning, vilket påverkar växtligheten och naturen negativt. Dessa problem är dock ovanliga idag, då vi lärt oss av tidigare misstag.

Sammanfattningsvis så går det alltså inte att kategoriskt säga att det ena eller andra är bättre, utan det är de geologiska förhållandena som avgör, samt om man har tillgång till mycket mark. För den som har mycket användbar mark kan det vara på sin plats att fundera på jordvärme, men har man inte det så är för det mesta bergvärme ett bättre alternativ. I enstaka fall kan det vara så att ingendera alternativen är helt optimalt och då får man söka efter andra lösningar.